Följ min resa till mina nya boobs.

Hej Hej.

Fick reda på i dag att mamma inte fick ledig så hon inte kan följa med den 15 på konsultationen :(
Vill helst inte åka själv, då det blir 50 mil fram å tebax, så det vore kul med lite sällskap :)
Så vi får väl se.

Har inte berättat för så många, då jag anser att det ändå är Privat.
Har berättat för några få å är bara en tjej som är stöttande å helt underbar vän, synd bara att hon går i skolan så jag tror inte hon kan vara med :(

Sen är det mest folk som hatar plastik operationer å känns inte så kul att fråga en sådan vän :(
En vän som svarade - Men du vet väl att det inte är mode med silikon...
Blev chockad av hennes svar, man gör väl inte det för det är mode? Det är ju inte något impuls köp...
Förstår att alla är olika å vissa är emot det, men är man så dum å tror att man gör det för att det är mode så måste nått vara fel :/

Jag gör det enbart för min skull. Om jag hade kunnat gjort något åt det själv, hade jag självklart inte valt att lägga mig under kniven.
Men tyvärr så finns det inge jag kan göra förutom att leva med det.
Är trött på att alltid tänka på mina obefintliga tuttar, Vill också kunna gå å handla kläder som sitter bra å inte behöva leta efter kläder som inte gör så brösten blir ännu mindre,
Å klänningar är helt omöjligt om det inte är rejäl stretch, behöver M-L på underkroppen å S på överkroppen, då kan ni själva förstå vad som händer om man köper en klänning i Small då man inte för den över höfterna, eller om man tar en klänning i M-L så hänger den vid tuttarna å ser bara illa ut. Är trött på att se ut som 14 eller knappt det, Vill känna mig som 24 som jag är :)

Kan bara säga att jag längtar så sjukt mycket tills det är över å man mår bra å det är läkt.
Men rädslan inför op kan jag inte beskriva. Har aldrig genomgått nått ingrepp eller blivit sövd.
Så jag hoppas jag kan få lugnande innan dom hinner verka.
Men är redan sjukt nervös inför själva op. fast jag vet att det är en relativt liten op då den tar ca 30 min till 1 timme. Finns ju värre operationer man kan genomgå.
Men tanken att man gör det självmant är också en konstig känsla, men det är ju verkligen nått jag vill. Så jag tror jag kommer att tackla det bra när det väl gäller :)